Bakgrund
Det var i slutet på 1995 som idén kom upp att vi kanske skulle skaffa oss ett
eget QTH för vår repeater. Flertalet master med sändare i vår närhet orsakade mycket
störningar på våra mottagare, samt kommersiella intressen gjorde sig hela tiden påminda.
Hyresvärden ville att vi skulle betala för att få ha kvar utrustningen på nuvarande QTH.
Kommersiellt kostar en bra mastplats allt från 5000:- till 30000:- per år beroende
på olika faktorer. Detta var helt bortom horisonten för klubbens ekonomi. Blickarna riktades
så småningom mot Höga berget som är den absolut högsta punkten i Leksands
närhet, samt ett mycket strategiskt QTH i Dalarnas län.
|
Vad vi visste så fanns det ett luftbevakningstorn på berget som flygvapnet
administrerade. På ryktesvägen hade vi hört att dessa luftbevakningstorn var
under nedrustning som så mycket annat inom försvaret. Kontakt togs med
berörd myndighet och efter många turer fram och tillbaka fick vi så småningom
skriftligt på att vi fick montera ned en serie luftbevakningstorn "utan kostnad
för försvarsmakten" som det så fint hette.
|
Arrende & byggnadslov
Vintern/våren 1995/1996 togs kontakt med markägaren för att få till ett skriftligt arrende på
aktuellt QTH. Att komma överens med markägaren om ersättningen för arrendet var inte det lättaste. Vi visste att
markägaren fått en summa av försvaret 1983, då luftbevakningstornet först uppfördes på berget.
Tyvärr, så ville markägaren än en gång tjäna lite pengar på ett nytt arrende, denna gång av oss.
|
Efter många turer fram och tillbaka fick vi vårt arrende mot ett utbyte av plantsättning en helg. Totalt 12000 plantor sattes av oss
samt några personer som hade jaktarrenden hos samma markägare!
|
Sponsring
Nästa steg var att fundera hur vi skulle få strömförsörjning till all utrustning.
Efter kontakt med elverket kunde vi snabbt avskriva idén med 230V, då detta
skulle kosta ca 300000:-. Andra alternativ stod högt i kurs.
|
Efter kontakt med diverse olika företag och privatpersoner, lyckades vi få ihop radiobod, solpaneler,
vindelverk, batterier, kablage av olika slag, samt mycket, mycket mer.
|
Omkonstruktioner
Under vintern 1996/1997 skulle en ny repeater införskaffas, som dessutom skulle
fungera på 12V, och helst dra så lite ström som möjligt. Befintliga kaviteter
(sex stycken, tre på vardera TX/RX-ben) skulle optimeras/trimmas och försilvras.
Detta var ett lagomt vinterprojekt. Kaviteterna byggdes om två och två, då ordinarie
repeater fortfarande var i drift. Efter mycket "labbande" med looparnas längd i kaviteterna lyckades tills sist Stefan (4OTI) få ordning på dem.
|
Det gick att "pressa" ur utmärkta 0.3dB/36-38dB per filter. Efter tips från Torbjörn (7RME)
införskaffades en komplett repeaterbyggsats från USA. Mottagare och sändare/slutsteg
byggdes och trimmades under vintern. Resultatet blev en mottagare med mycket bra känslighet
samt en sändare med lagom uteffekt. Under en kort testperiod kördes den repeatern utan anmärkning i stället
för den ordinarie.
|
Nedmontering
Våren och sommaren 1997 monterades luftbevakningstornen ned med löpande-band-principen.
Först i Runemo (Bollnäs), sedan Ulvshyttan (Smedjebacken) följt av Tunturi (Orsa finnmark) och slutligen Edsbyn.
Uppskattningsvis kördes ca 200 mil med pick-up och släpvagn, men det var det värt!
|
Varje torn med nedmontering och omhändertagande av överblivet skrot tog ca 25 timmar per torn!
Totalt monterades fyra torn ned, samt det befintliga i Leksand modifierades.
|
Incident med vinkelslip
När Stefan (4OTI) kapade diverse överblivet skrot med vinkelslipen till mindre hanterligare
bitar, uppstod det en liten eldsvåda i skogen bakom ryggen på Stefan från det gnistregn som
bildats från vinkelslipen. Efter lönlösa försök att släcka den gräsbrand som uppstått, återstår bara att ringa 112.
Efter ca 5 minuter kommer två bilar från räddningstjänsten.
|
Ur dem kliver 6-7 personer som jobbade på samma arbetsplats som Stefan. Första kommentaren med ett flin
på läpparna var "Stefan, vad har du gjort nu då?". Gissa om det blev vissa gliringar på jobbet
under ett par dagar efter det som hänt...
Släckningen i sig, tog tio minuter med rätt utrustning.
|
Sommaren 1997
Sommaren kom som en storm, och nu skulle allt genomföras! Mastsektioner skulle
på något vis fraktas upp på berget, vilket inte var det lättaste med tanke på
att det inte fanns någon väg de sista 850 m. upp till bergstoppen. Staglinefästen
skulle borras och gjutas. Bengt-Åke (4TYA) som hade en Willy's-jeep i sina ägor,
hjälpte till att frakta upp bergborrmaskin, borrar, betong, vatten och tre 120
cm galvade järnstänger, som skulle gjutas fast i urberget med hjälp av expanderande
betong. Två mastsektioner skulle upp till Bengt-Arne (4UEF) i Mora för kompletterande svetsning
(montering av fästöglor för staglinor). En toppkur skulle tillverkas för att det
skulle vara möjligt att stå upprätt och arbete i toppen på masten. Allt skulle dessutom
galvas. Efter diverse svetsjobb av Bengt-Arne (4UEF) kom sektionerna och den nytillverkade toppkuren, efter galvanisering hos WIBE i retur till Leksand.
Nu återstod "bara" frakten upp genom skogen till toppen av berget. Kjell (4POI), hade som tur var en traktor till sitt förfogande.
|
Med traktor och timmersläp fraktades sju stycken fyrameters-sektionerna upp sista biten till bergstoppen. Det fanns sedan tidigare tre
sektioner på bergstoppen, m.a.o. totalt tio fyrameters-sektioner skulle senare monteras ihop på bergstoppen.

Alla mastsektioner på bergstoppen.
Nu var det bara att invänta bra väderlek och en terränggående mobilkran från Mora mobillyft.
|
Mastresning!
Tisdag 970902 - P.g.a. den extremt torra väderleken var vi tvungna att invänta sjunkande brandfaktor.
Efter några dagar kom det till slut lite regn. SMHI sänkte då brandfaktorn, och därmed
fick den terränggående mobilkranen tillstånd att köra genom skogen. Med tanke på det
extremt torra underlaget var det nog klokt att invänta fuktigare "väglag".

Avlastning vid foten av berget.
Mobilkranen kom på trailer (bred last) från Mora kl. 09:00 till avlastningsplatsen
vid foten av berget. Nu var det bråttom! Mobilkranen och trailern kostade tillsammans
1500:-/timme, så ingen tid att försitta. Allt var förberett på toppen av berget.
Det rådde en rå morgondimma och allt var slutligen "go" för mobilkranen.
Efter en timmes trixande körning genom skogen nådde slutligen mobilkranen toppen av berget.

Mobilkranen på väg upp mot bergstoppen.
Nu började det bli nervöst. Skulle allting hålla för belastningen vid lyftet?
Hade vi verkligen gjort allt som tänkas kunde? Förlängare monterades på mobilkranens
lyftarm. Stödbenen fälldes ut, lyftarmen matades ut till full lyfthöjd och så var slutligen allting klart för lyftet.
|
Lyftkroken hakades fast i masten och sedan bar det av upp i skyn. Sakta men säkert
navigerade kranföraren mellan trädtopparna. Vid 45° vinkel började det bli ordentligt nervös.

Masten på väg upp i skyn.
Nu såg det stort ut! Sakta, sakta, styrdes masten på plats mellan trädtopparna och
riktades mer och mer vertikalt.
Utan missöden stod masten slutligen rakt upp. Nu var det bara att fästa staglinorna (sex stycken) på 16- och 36-meters nivåerna.
Andreas (4VZK), Bengt-Arne (4UEF) och Stefan (4OTI), löpte som jojo:ar upp och ned i masten. Bråttom, bråttom, taxametern tickade på i rasande fart! Alla jobbade i ett
frenetiskt tempo. Staglinor hit, fästöglor dit, wire upp, wire ned. Klockan 11:30 kan mobilkranen slutligen koppla loss och hala ned lyftarmen. Därefter körde den ned från berget
och återlastades på trailern. Från att trailern startade i Mora kl. 07:00 var den tillbaka i Mora kl. 14:00. Dyra timmar, men nu stod i alla fall masten på plats!
Totalt inklusive toppkuren och åskledare stod nu 43 meter mast på absolut högsta
punkten i Leksand med omnejd, så det fanns all anledning för alla att känna sig aningen stolta, med tanke på allt arbete som alla hittills lagt ned på repeaterprojektet.
|
Antennmontering m.m.
1998 blev inte mycket till sommar, så var lite svårt att planera in allt arbete mellan
regnskurarna. Lite gjordes i alla fall. Den befintliga bristfälliga åskledaren kompletterades och förstärktes.

I mitten på maj fixade Andreas (4VZK) ihop ett gäng som grävde klart allt inför nedläggningen av ny åskledare.
|
Totalt grävdes ca 300 meter runt masten. Svenne (4JUE) klämde sedan med klämverktyg alla skarvar och kopplingar. Lasse (4MKF), Bengt-Arne (4UEF) samt
Stefan (4OTI) installerade därefter den nya åskledaren. 30 meter maströr monterades för dipolantennerna av Jon (4UZM), Andreas (4VZK) och
Stefan (4OTI). 16 stycken
stackade dipoler med stackningskablage monterades under fyra dagar i augusti av Kjell (4POI), Stefan (4OTI) och Andreas (4VZK).
Tisdagen 981027 fraktades slutligen radiokuren upp på berget utan missöden med skogsmaskin. Kabelstegen och koaxialkontakterna
monterades på alla koaxialkablar 981031.
|
Driftsättning av repeatern
Vindhastighetsmätare monterades på sjutton och 41 meters höjd. Dipolantennerna lagades p.g.a. att fåglarna
hade "saboterat" dem under vintern. Battericellerna, fästet för vindelverken och singel till
gjutningen av batterifundamentet fraktades upp med traktor och släp till bergstoppen. Gjutningen av batterifundamentet
gjordes därefter i hällregn av Kjell, Andreas, Stefan, Bengt-Arne och Knutte.
Sista helgen i Maj var ett gäng entusiastiska radioamatörer i full färd med
att montera vindelverken, installera 12 V-kablaget och koppla samman det med batterierna. Därefter startades repeatern för första gången från nya QTH:t!
|
Räckvidden skulle snart visa sig överträffa alla förväntningar. Allt jobb med att minimera dämpningen i koaxialkablarna, kavitetsfiltren m.m. visade sig vara värt varje minut.
Dämpningen genom kavitetsfiltren och koaxialkablarna upp till antennerna blev under 2 dB, vilket förmodligen är så nära det optimala man kan komma i praktiken.

Räckvidden visade sig snart vara mycket bra.
|
Eftersnack
Befintligt slutsteg i repeatersändaren har efter driftsättning modifierats, därefter har ett externt slutsteg installerats.
En ny typ av vindelverk med betydligt högre verkningsgrad har införskaffats. Befintliga vindelverk har därefter byts ut. Detta skedde med hjälp av Stefan (4OTI), Lars (4UXQ) och Bengt-Arne (4UEF) mellan regnskurarna i mitten av juli 2000.

Montering av nya vindelverk och kablage.
I mitten av augusti fraktade Stefan (4OTI) och Bengt-Arne (4UEF) upp lådan för batterierna samt en extern låda för de nya åskskydden.
Monteringen av dessa samt diverse omkopplingar inne i radiokuren tog elva timmar, m.a.o. ett heldagsjobb. Efterföljande helg toppfylldes alla battericeller med cirka fyra liter/cell!
I slutet av augusti 2000 transporterades elverk och laddaggregat upp till bergstoppen för att ladda upp batterierna då syravikten i batterierna var
oroväckande låg inför vintern. Batterierna laddades under en heldag med 200A. Efter det låg syravikten på en acceptabel nivå.
|
Under ett heldagsjobb i slutet av maj 2001, monterade Stefan & Bengt-Arne fyra solpaneler samt med hjälp av elverk laddades batterierna. Samtidigt gjordes viss omkoppling och komplettering av befintlig elskåp.
6:e november 2001 kompletterades solcellerna med ett fallskydd för ev. nedfallande is och snö. Två stycken överflödiga battericeller
fraktades ned från berget för vinterförvaring.

Montering av solceller.
Blickar vi framåt så finns funderingar på någon form av länksystem till andra externa repeaterar. Framtiden får utvisa hur det hela gestaltar sig.
Repeaterprojektet har publicerats i QTC. Vi fick förstasidan samt ett dubbeluppslag inne i tidningen. Vi trodde inte att detta projekt skulle få så mycket
uppmärksamhet i tidningen, men det var ju extra kul med tanke på allt arbete som var - och är nedlagt.
|
Field day
En field day/öppet hus gick av stapeln 010825 i strålande solsken och 23 grader varmt. Totalt deltog 21 personer. En radiorelaterad tipspromenad som sträckte sig från bilparkeringen till toppen på berget, där första pris togs hem av Mats, SM4EPR och andra pris av Henrik, SM4XAK.
Under field day:en visades repeatern, mast och annan kringutrustning. Till dagen i ära visades en ihopklippt videofilm från projektets gång för intresserade. Filmen innehöll allt
som hänt från 1997 och framåt.
När vi ändå var på berget passade vi på att toppfylla battericellerna med destillerat vatten.
|

SM4EPR, vinnare av tipspromenaden.
Vi hoppas få anledning att återkomma med flera field days vid tillfälle.
|
Skotertur
I mars 2002 skulle batterierna återigen toppfyllas med batterivatten. En planerad skotertur med totalt fem deltagare gick mot bergets topp utan några större problem. Batterierna toppfylldes planenligt med cirka 15 liter. Lite komplikationer visade sig det dock bli, då Magnus
som skulle komma upp på berget 15 minuter efter oss andra, "råkat" köra fast i "krondiket Kurt" (Magnus' uttryck) nedanför berget, vilket i och för sig var mycket uppskattat av fotografen (hi, hi).
|

Påfyllning av batterivatten m.m.
|
Störningar
Vid några skilda tillfällen har det kommit in några mystiska störningar på repeater-mottagaren. Efter diverse pejlande
visade det sig att det lokala Elverkets radiomast verkade stråla ut signaler mellan 145.000 - 145.200 MHz. Vid kontakt med Elverkets personal kom vi överens
om att undersöka saken direkt följande morgon. Problemet var bara att efterföljande morgon var störningen borta.
Kändes lite kymigt att först klaga, och sedan visade sig inte störningen när det var dags att felsöka. Vi kom då överens om att ha detta under uppsikt
om störningen skulle återkomma.
|
Den 18:e februari 2003, efter cirka en månad, återkom plötsligt störningen. Vid kontakt med Elverket, visade det sig då att
det var Räddningstjänstens sändare, som satt monterad i Elverkets mast, som var den felande länken. Antennen till deras 380 MHz-utrustning var
kortsluten, med resultat att slutsteget gått sönder, vilket i sin tur resulterade i diverse oscillation på bl.a. 2 metersbandet. När
felet väl konstaterats togs den felaktiga sändaren omedelbart ur bruk och ersattes av en ny, och därmed var problemet löst.
|
IRLP
Under sommaren 2003 har Boggen, SM4TYA, länkat ihop IRLP-noden med repeatern. Nu kan man via repeatern koppla upp sig via Internet till andra IRLP-noder runt om i världen.
Mer ingående information om hur IRLP fungerar kan man hitta på www.irlp.net.
|
En enkel beskrivning på handhavande finns även under länken repeater. Vi hoppas att alla ska få mycket nöje med detta sätt att kommunicera via radio och Internet.
|
Batteribyte
Batterierna på berget har sedan en längre tid visat dåliga tendenser. De hade m.a.o. tjänat ut och måste bytas.

Batteribyte på berget.
Bengt-Arne hade turligt kommit över några bättre begagnade truckbatterier (1700 Ah), som skulle passa utmärkt till vårt ändamål. 041010 lastades således jeep och släp med batterier för transport mot bergets topp.
Skogsmaskiner hade tyvärr vid avverkning av skog kört sönder den redan dåliga "väg" som fanns genom skogen.
|
Det bar sig inte bättre än att släpet välte på vägen upp mot toppen och alla batterier hasade av släpet. Lyckligtvis visade sig det att batterierna hade klarat den ogästvänliga behandlingen utan synbara defekter.

De gamla batterierna fraktas ned.
Efter byte av batterier var det dags för återresan ned från berget med de gamla uttjänta batterierna på släpet. Denna resa gick dessbättre utan några oönskade fadäser.
Förhoppningsvis, om de nya batterierna håller måttet, bör de kunna användas i fem till tio år innan det är dags för nästa byte.
|
Solceller
April/maj, 2005. De nya batterierna som är i mycket gott skick, visade sig ställa nya krav på laddreglering. Bengt-Arne och Stefan installerar därför en shuntregulator inne i radiokuren, och en shuntregulator ute i batterilådan.

Montering av shuntregulatorer.
Syftet är att på vinterhalvåret använda regulatorn inne i radioboden som värmeelement för överskjutande laddström. Regulatorn ute i batterilådan är avsedd att reglera laddningen under sommarhalvåret, när uppvärmning inne i radiokuren ej behövs.
När vi ändå var på berget, passade vi på att förstärka kabelnätet i radioboden samt montera nya, större kabelkanaler.

SM4UEF, Bengt-Arne, monterar kabelkanaler.
|
I slutet av maj passade Bosse, Bengt-Arne, Fredrik, Stefan och Kristoffer på att först montera ned och sedan upp konsollerna med solpanelerna. Syftet var att omkonstruera konsollerna för solpanelerna. Innan modifieringen av
konsollerna var solpanelerna uppvinklade 25° för att instrålning från solen skulle vara optimerad året om.

Nedmontering.
Nu, med de nya batterierna som är i betydlig bättre skick än de gamla, kunde solpanelerna vinklas om till 0° för att optimera laddningen för vinterhalvåret. Den försämring detta innebär på sommarhalvåret är inga problem, då de
nya batterierna fungerar mycket bättre än de gamla. Fördelen på vinterhalvåret är att snön inte fastnar lika lätt på solpanelerna när de sitter vertikalt monterade samt att laddströmmen optimeras när den behövs som mest.

Uppmontering.
|
Vindelverk, antenner & sändare
Då vindelverken endast levererade laddning när det blåste mer än 10 m/s i medelvind samt att på vintern kunde de inte användas p.g.a. nedisning, så beslöts att de skulle nedmonteras och säljas. Nedmontering skedde under hösten 2012 av Stefan.
Efter många års användning med ständigt återkommande problem med nedisning av dipolantennerna bestämde vi att det var dags att tillverka och montera robustare antenner. Under maj och juni, 2013, svarvade och fräste Bengt-Arne nya teflonfästen för dipolspröten.

Antenndelar.
I slutet av juni och början av juli monterades de gamla dipolantennerna ned samt de nya monterades upp av Stefan. Många vändor upp och ned i masten blev det, men till slut satt alla antennerna på plats. Vid kontroll av kavitetsfiltren visade det sig att de oxiderat på kritiska ställen och behövdes putsas och omtrimmas.

Nya antennerna + kavitetsfiltren optimerade.
|
Under hösten 2013 lade plötsligt repeatersändaren av. Det var bara att konstatera vårt första driftstopp efter 14 års kontinuerlig drift. Det skulle visa sig vara ett ganska klurigt fel, så det beslutades att en komplett ny sändarmodul skulle införskaffas samt att repeatern skulle kompletteras med subton.

Sändarmodul.
Befintlig repeater-sändare lagades provisoriskt samtidigt som ny sändare och subtonmoduler beställdes från USA. Efter ett par månader kom således byggblocken från USA till Sverige och ombyggnationen kunde påbörjas. I slutet av november monterades nya sändaren med subtonmoduler på berget.

Takbyte.
Mats (4BUK), Bengt-Arne (UEF), Stefan (OTI) och Lukas bytte i oktober, 2018, ut skyddstaket över det externa elskåpet på radiobodens utsida.
|
Det har videofilmats en del under projektets fortskridande. Två delar finns redigerade för streaming via Internet. Videostreamingen kräver att du har adekvat mediaspelare installerad på din dator, surfplatta eller telefon.
|
Den som känner sig manad får väldigt gärna skriva en rad eller två i gästboken.
För den som bara vill kika på tidigare inlägg i gästboken går det givetvis också bra. Medlemslistan kan kanske också vara av visst intresse.
|